Hon hånskrattade
Hans strustårar faller till ballongens golv
"Vem är du?"
svaret var, och förblir; "en velocipedåkande galning"
"GÅ"
Hans öga svepte förbi gardinerna som en pianists klinkande klinkersgolv en skymning i april
Hon ger honom en liten peng
Hon lyfter hans vikt och låter honm falla, blodig och trasig ner i stockholms smutsiga, bottenlösa hav
Man blir lite hemkär
Kallt vatten
Jag ser en glipa ljus i mig själv
//Ellen & Hilda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar