Hör upp!
Låt mig berätta vad jag sett,
vilket liv jag klätt!
Det har hänt.
Det var i Orsa det hände.
En fattiglapps gråt nådde mitt sovrumsfönster,
skakandes av vatten ur samovaren
Marie-Louise!
Släpp in mig, Marie-Louise!
Låt mig inte stå här på gatan,
bankandes på din dörr,
i evighet!
Det regnar
Natten rusar
genom skurarna,
gömmer sig för framtidens rop
Tankarna hopar sig i mitt tyngda huvud
Du på en logdans i Orsa,
dansandes som en galen nerv i frossa
Lämnad, kastad åt bygden
Ligger jag på ditt förakts telefon
och dikterar
Du tyckte en gång om mig
den där logdansen i Orsa
"Ha!" skrattar du hånfullt, med din målade mun som pistol
"Den gången var jag uttråkad!"
Jag väntar,
skickar meddelanden i telefonsladden
Poetens lott är dragen
Timmarna rusar iväg
likt ett vansinnigt ånglok, tjutandes av ilska ur tråden
Och så,
kallt som en lyktstolpe en decemberdag
steg du in genom dörren
Vred din sveamössa i händerna och sa:
"Jag ska rymma med en spansk gyminstruktör! Säg ingenting till mamma!"
Gärna för mig!
Tror du jag bryr mig ett skvatt
om dina bravader?
Ta du din Joseba
Och rym till Mallorcas spets
Inte rör det mig ett dugg
På framtidens smutsiga soffbord
ska jag vandra
och glömma dig
som en altzheimersjuk glömmer sitt namn
Imorgon åker jag iväg
Tåget går klockan åtta
Mitt blodiga stycke till hjärta
ska jag kasta ut genom tågfönstret
och låta lakejer trampa det till döds
Med sina nyputsade stövlar
//V.Blajakovskij
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar